Taggarkiv: Begrepp

Vad är en bra definition?

Skriva definitioner är en viktig del av vårt arbete när vi informationsmodellerar. Men det finns olika slags definitioner, och alla är inte lika bra. Vad vi ska söka efter när vi letar efter en bra definition? Och vad är en bra definition egentligen?

Nominell definition och riktig definition

När man försöker hitta en definition så bör man undvika det som kallas för nominell definition. En nominell definition är ingen riktig definition utan ersätter bara ett ord med ett annat ord eller ger en beskrivning av hur något ter sig utan att egentligen förklara innebörden för oss.

  • Exempel på en nominell definition: ”Åska är när det dundrar från molnen.”
  • Exempel på en riktig definition: ”Åska är elektriska urladdningar i jordens atmosfär som yttrar sig i ett uppflammande av ljus och ett skarpt eller mullrande ljud.”

Nominella definitioner är av begränsat värde och ska om möjligt undvikas.  

Typer av definitioner

Vi kan dela in definitioner i ett stort antal typer, alla med fördelar och nackdelar. En del typer är riktiga definitioner medan andra endast är nominella.

Men vi kan inte alltid vara kräsna. Beroende på vilket begrepp vi definierar kan vi inte alltid hitta en riktig definition utan vi får ta det vi kan komma på, och som fungerar bäst.

Det är då bra att känna till vilka typer som kan finnas och reflektera över deras respektive styrkor och brister, och därmed grader av användbarhet.

Typ av definitionKommentar
Essentiell definition Man finner först det generiska begreppet, sedan identifierar man hur det specifika begreppet skiljer sig från det generiska. Exempel: ”En triangel är en plan figur innesluten av tre räta linjer.” Detta är den klassiska perfekta definitionen, ända sedan Aristoteles.Betraktad som den ideala formen, både i den klassiska logiken och av oss idag. Fördelen är att definitionen bygger på hur vi förstår begrepp, det vill säga att vi förstår ett begrepp i relation till andra begrepp. Nackdelen är att det fungerar endast för företeelser som kan ordnas i någon form av hierarkier.
Distinkt definition Man bestämmer föremålets unika egenskaper. Exempel: Piracy consists of any of the following acts: a) any illegal acts of violence or detention, or any act of depredation, committed for private ends by the crew or a private aircraft, and directed…. b) any act of inciting or of intentionally facilitating an act described in sub-paragraph a).Viktigt att täcka in så mycket som möjligt av de egenskaper som är viktiga både nu och vad som kan tänkas för framtiden.
Kausal definition – ändamål Exempel:”rapport till Finansinspektionen med sammanställning av försäkringspremier för året.”Kan vara användbart som en del av en beskrivning. Bra att veta syftet med något.
Kausal definition – orsak Exempel:”tabell byggd i samband med DOB-projektet”Kan vara användbart som en del av en beskrivning. Bra att veta historien bakom något. Kan fungera som startpunkt i dokumentationsarbetet.
Genetisk definition Exempel: ”balans beräknad vid midnatt, varje bankdag”Är åtminstone användbar information. Bra att veta när, hur och var något skapas. Kan vara en startpunkt i dokumentationsarbetet.
Slumpmässig definition Bygger på egenskap som inte är företeelsens essentiella natur. Exempel:”Medarbetare på företaget är kvinna som..”Inte en riktig definition men kan ändå vara användbart.  
Ostensiv definition Man visar på exempel. Exempel:”Storkund är kund som Ericsson, H&M eller Statoil”Ofta användbart. Även illustration eller bild fungerar.
Stipulativ definition Man ger en term en helt ny betydelse. Exempel:”med köp menar vi alla typer av betaltransaktioner”En typ av nominell definition. Viktigt att vara tydlig med termens vanliga betydelse.
Legislativ definition
Specialfall av stipulativ definition. Vi skapar ett nytt begrepp. Exempel:”Customer Lifetime Value is the expected revenue for a Customer during its lifetime”
Inte en typ av nominell definition. Detta är vanligt i all slags modellering.

Termer som är omöjliga eller nästan omöjliga att definiera

Många av de vanligaste begreppen vi rör oss med är notoriskt svåra att ge en definition. Exempel: ”kvantitet”, ”kvalitet”, ”relation”, ”plats”, ”tid”, ”tillstånd”, ”aktivitet”. De karakteriseras av att de är grundläggande och mycket vanliga och har många synonymer. Men dessa behöver vi vanligen inte heller definiera. Vi kan förutsätta att den exakta betydelsen framgår av sammanhanget.

Vad vi önskar av en definition

Vad ska vi försöka uppnå med en definition? Det är inte så lätt alla gånger, men detta är i varje fall vad vi eftersöker. Ofta får vi göra avkall på dessa krav.

  • Ska vara en riktig definition, inte en nominell
    Ordböcker har ofta nominella definitioner, men en informationsmodell är mer än en ordbok, det är mer som en lärobok eller ett lexikon.
  • Ska vara komplett
    En bra test är att se om definitionen kan sättas i stället för termen som definieras.
  • Ska inte vara för smal, det vill säga den ska täcka allt som termen kan stå för
    Detta är mer ett mål än ett absolut krav. Minsta krav är egentligen bara att när en definition publiceras ska den vara tillräckligt bra för att användas, och inte skapa problem.
  • Ska inte vara för bred, det vill säga den ska inte täcka mer än det termen kan stå för
    Mycket generella definitioner är lätta att skriva, men inte särskilt hjälpsamma, och kan förvirra.
  • Ska vara korrekt
  • Ska kunna klargöra en tvetydig term
    Därför kan det vara bra att ha med vilken betydelse termen inte har, det vill säga en eller flera homonymer.
  • Ska inte vara dunkel och otydlig i onödan
    Ska kunna förstås lätt av person med rimlig kunskap i sammanhanget. Man kan i vissa sammanhang ha två definitioner, både en enkel att förstå och en mer precis. (Det väcker frågan vem vi skriver för: Mottagarna kommer mest troligt att vara kunskapsarbetarna i organisationen. Där måste vi anta en viss bakgrundskunskap.)
  • Ska inte vara tautologisk, eller med synonym
    Exempel: ”En människa är en medlem av arten Homo sapiens”. Detta är ett vanligt fel. Den definitionen ger ingen information alls.
  • Ska inte vara cirkulär
    Exempel: Dygn är en period på 24 timmar”.”Timme är ett 24-dels dygn”.
  • Ska inte vara negativt formulerad (om den kan vara positiv)
    En negativ formulering är ofta svårare att förstå.
  • Ska markera tvetydighet och oklarhet explicit
    Verksamhetstermer kan ofta vara tvetydiga, eller oklara, för oss. Det är då viktigt att vi skriver ner att vi är osäkra på vad vi i dagsläget inte vet.
  • Ska inte räkna upp förekomster
    Ofta har man räknat upp förekomster utan att de har något mer gemensamt än verksamhetens avsikt med dem. Det är då endast möjligt att fånga den avsikten.

Vad som är viktigt egentligen

Vi ska så klart sträva efter att skriva så bra definitioner som möjligt, och hela tiden träna på att bli bättre på detta. Men det viktiga när allt kommer till kritan är egentligen bara att definitionen är användbar, att det hjälper den som läser den att förstå vad termen står för.

/Peter Tallungs, IRM

Nästa artikel i serien publicerar vi torsdag 26 maj. Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.

Har du tankar om innehållet i artikeln som du vill dela? Välkommen att kommentera på vår linkedin där lägger vi ut en post vid varje publiceringstilfälle. Eller skicka ett mail till Peter Tallungs: peter.tallungs(at)irm.se

Det viktigaste du gör som informationsarkitekt: Arbetet med verksamhetens begrepp och språk

Informationsmodellering handlar inte bara om data och information, utan också om att analysera, beskriva och normera verksamhetens begrepp och språk. Den viktigaste uppgiften vi har som informationsarkitekter, enligt mig. Ändå är det sällan eller aldrig den uppgiften beskrivs i litteraturen om informationsmodellering eller Data management.

Vikten av begrepp och språk.

Malcolm B. Chisholm är den ende inom Data/Information Management som jag vet har intresserat sig för hur vi arbetar med definitioner. År 2010 kom han ut med boken Definitions in Information Management. I förordet citerade han ett par kollegor:

”What do you mean by ____?

After close to 30 years in the consulting business, I think that is the most important single question one can ask during an engagement.

What I´m talking about, of course, is the art and science of clarifying communication through good definitions. And it isn´t just the end result that matters – the process of building definitions is as important as the destination. Along the way, you find out what you really think a term means, what they think it means, what the term might mean sometime in the future, and any number of other details that will surface and explain miscommunication. “

Alec Sharp, Claritec Inc

“Ambiguity is a kind of friction which limits the quality of our discourse, the utility of our data, and the reach of our understanding.

All progress in information management depends on our ability to identify its source and reduce it to its absolute minimum.

In this regard, no other effort pays more dividends that that of establishing good definitions.”

Suzanne Yoakum-Stover, Ph.D. Executive Director, Institute for Modern Intelligence

Jag kan instämma, med hela min erfarenhet. Det är mer regel än undantag i våra organisationer att dataelement är otydligt eller felaktigt namngivna, definierade och beskrivna. Ofta är de inkonsistent populerade, och misstolkas då de används. Detta beror till stor del på att man inte tagit fram och använt tydliga namn och definitioner.

Hur du väljer namn och definitioner har ofta mycket större betydelse för verksamheten än hur du strukturerar information. Namn och definitioner lever ofta kvar i decennier, vanligen längre än de system vi bygger.

Termer och begrepp är mycket viktigare än vi ofta föreställer oss. Vi bygger ett språk, och språket utgör inte bara kommunikationens grundvalar utan även tänkandets. Begreppen vi använder formar och begränsar hur vi kan tänka.

Varför är detta en uppgift för oss informationsarkitekter?

Är detta verkligen en uppgift för oss informationsarkitekter? Ska vi inte bara använda de benämningar och definitioner som verksamhetens sakkunniga ger oss?

Nej, så enkelt är det inte. När jag analyserar och beskriver de data och den information som förekommer, så handlar det inte bara om informationen i sig utan det som informationen står för. Det vill säga de företeelser som informationen handlar om, inklusive dessas egenskaper, relationer, regler med mera. Då hittar jag också namn som oftast är dåligt valda och missledande. Ofta har en och samma sak fått många olika namn när det transporteras genom verksamhetens många olika system, filer, rapporter, användargränssnitt och api:er. Många namn är sammanblandande och förvirrande. Ännu värre kan det vara med definitioner, om de ens finns. Ofta är de fel och missledande.

Då måste jag bestämma ett normerande namn och hitta en korrekt definition, samt hantera alla namn som förekommer som synonymer. Det är klart att jag gör det tillsammans med sakkunniga, men det är normalt jag som får använda mitt omdöme och min erfarenhet av namngivning och begreppsanalys för att komma fram till ett namn och definition som blir bra och verkligen fungerar.

Det är svårt att tänka sig att det skulle gå att arbeta med namn och definitioner utan att samtidigt jobba med företagets data. Därmed menar jag att arbetet med verksamhetens alla namn och definitioner i praktiken är sammanvävt med informationsarkitektens arbete med data och information.

Om vi skulle ha lyxen att i organisationen ha någon som är särskilt kunnig med och ansvarig för verksamhetens nomenklatur blir det ändå så att jag som informationsarkitekt måste jobba tillsammans med denne. Det data jag hittar ger input till vad vi behöver benämna. Det går därmed inte att säga att man först måste ha ordning på alla namn och begrepp, och först därefter kan informationsmodellera. Det är ett iterativt arbete med tät samverkan mellan arbetet med informationen och arbetet med språket.

Därmed utvecklar och underhåller vi verksamhetens terminologi.

Men konstigt nog behandlas inte detta viktiga område alls när man studerar vad som skrivits inom områdena informationsmodellering, informationsarkitektur och Data Management. Jag har kanske trettio böcker om informationsmodellering hemma, men jag har inte sett detta behandlas någonstans, vad jag kan minnas. Den internationella organisationen DAMAs referensverk om Data Management: DAMA-DMBOK går på 600 sidor igenom Data Managements alla delämnen. Men inget om namngivning, begrepp och definitioner.

Chisholms bok, som jag nämnt ovan, är det enda undantaget.  

Vad behöver definieras?   

Att jobba med namn och definitioner är förmodligen det viktigaste vi gör som informationsmodellerare.

Alla element i en informationsmodell behöver ha användbara namn, definitioner och beskrivningar. Det är en viktig del av det löpande arbetet för oss informationsarkitekter.

Med element i en informationsmodell menar vi inte bara entiteter utan även attribut, relationer, förekommande värden för attribut med uppräknade värdemängder samt hela ämnesområden.

Även dataelement i våra databaser, filer, tjänster, applikationer, formulär och rapporter behöver ha användbara namn, definitioner och beskrivningar.

Vad behöver vi ha definitioner till?

Vi behöver definitionerna för att förstå de verksamhetsbegrepp som representeras i data. Vi behöver definitioner för att härledda termer ska bli korrekta, och för att mappa och spåra data genom olika käll- och målsystem. Vi behöver definitioner för att jämföra datainnehåll med definitionen.

Vi behöver definitioner för att veta att vi verkligen pratar om samma saker i alla sammanhang. Särskilt viktigt är det i analyser och rapporter.

Det finns vissa situationer då man tydligare än annars lider av brister i definitioner: Till exempel källdataanalys i BI-projekt, dataanalys när system ska ersättas samt integrationsprojekt.   

Jag tror att många som läser detta känner igen sig. Men låt oss då göra något åt detta!

Hur behöver vi jobba med definitioner?

När jag handleder elever i informationsmodellering får jag ofta hjälpa dem att skriva definitioner. De flesta tror att de skriver definitioner men skriver i själva verket beskrivningar av olika slag. Vilket ofta också behövs, fast först och främst behöver vi bra definitioner. Men med några enkla råd blir de snabbt bättre.

Namn och definition är olika saker men följs åt i arbetsgången. När du har tagit fram eller ändrat en definition för något behöver du ofta ändra namnet för att det ska avspegla innebörden. Arbetet med namn och definitioner är inget som går att separera från det övriga modelleringsarbetet, utan är själva kärnan i det vi gör när vi modellerar. Så snart vi ritar en entitet och ger den attribut och relationer så behöver vi ta fram både namn och definition.

Till en början är både namn och definition på försök, de är tentativa. Med tiden arbetar vi om dem, i takt med att vår gemensamma förståelse utvecklas.

Ibland kör vi fast. Vi kan inte komma på hur vi ska definiera något, eller kanske hur vi ska benämna det. Men då hjälper det alltid att vi sover på saken. På något sätt arbetar då hjärnan omedvetet, och nästan utan undantag kommer nya friska idéer. Det är det vi kallar aha-upplevelser.

/Peter Tallungs, IRM

Nästa artikel i serien publicerar vi torsdag 19 maj. Vill du prenumerera på denna artikelserie? Registrera din mailadress här.

Har du tankar om innehållet i artikeln som du vill dela? Välkommen att kommentera på vår linkedin där lägger vi ut en post vid varje publiceringstilfälle. Eller skicka ett mail till Peter Tallungs: peter.tallungs(at)irm.se