Modellera strukturer med instansdiagram

Ofta behöver vi reda ut och beskriva de strukturer olika objekt kan bilda med sina relationer. Det kan till exempel vara olika varianter av avtals- och kontostrukturer. Då händer det att våra vanliga diagram, det vill säga ER-diagram, inte räcker till. Ett sådant avbildar ju bara den allmänna strukturen på typnivå, inte det individuella fallet. Då är det lämplig att komplettera sin modell med en annan typ av diagra;: instansdiagram (Instance Diagram). Ett sådant beskriver nämligen strukturer som förekomster av verksamhetsobjekt kan bilda. 

/Peter Tallungs, IRM, 2021-06-10

Att beskriva exempel på förekomster i stället för klasser av förekomster

Ett ER-diagram (liksom ett klassdiagram i UML) beskriver klasser av företeelser, inte vilka enskilda förekomster företeelserna kan ha. En entitet som heter ”Kund” beskriver vad som är gemensamt för alla kunder. Den omfattar själva begreppet ”Kund”, vilka egenskaper och relationer en kund kan ha som är intressanta för vår verksamhet att hålla reda på. Entiteten står alltså för en klass av företeelser. Den är som en mall för alla kunder. Den säger inget om någon enskild förekomst av en kund.

Den struktur som ett ER-diagram ger är precis vad vi behöver som bas i en informationsmodell. Men för vissa av de områden vi behöver analysera, beskriva och skapa ett språk för räcker inte ER-diagrammet till. Jag har i en tidigare artikel berört tillståndsdiagram för att modellera det dynamiska beteendet hos verksamhetsobjekt, det vill säga hur ett objekt kan ändra tillstånd som en reaktion på olika händelser. Men nu har turen kommit till instansdiagram (Instance Diagram eller som det heter i UML: Object Diagram).

Ett instansdiagram liknar ett ER-diagram, men en ruta (eller annan symbol) i ett instansdiagram avser inte en klass av företeelser utan är exempel på en förekomst (instans) av en företeelse. Instansdiagram kan därmed användas för att reda ut och beskriva hur förekomster av objekt kan uppstå och relaterar till varandra i olika situationer.

Exemplet ovan

Den illustration som inleder denna artikel är ett utsnitt ur ett större modelldokument. De två instansdiagrammen, diagram 7 och 8, förklarar tillsammans med texten skillnaden mellan två typfall av motorfordonsförsäkring som förekommer i försäkringsbranschen: Enskild försäkring och Samlingsförsäkring.

Varje symbol i diagrammet representerar ett exempel på en förekomst av ett verksamhetsobjekt. En bilsymbol representerar ett fordon, en fabriksymbol representerar en företagskund och en dokumentsymbol representerar ett avtal. I instansdiagram använder jag ofta symboler i stället för anonyma rektanglar. Det gör diagrammet mycket tydligare. Strecken representerar relationer, samma relationer som i motsvarande ER-diagram, men eftersom det handlar om relationer mellan förekomster och inte mellan klasser blir det inga gafflar i ändarna. En relation går ju alltid mellan en förekomst av en företeelse till en annan förekomst.

Avsikten med dessa diagram och medföljande text var att tydligt förklara skillnaden mellan de två typfallen. De skiljer sig inte nämnvärt åt vad beträffar vilka verksamhetsobjekt och relationer de har. Det vill säga att ER-diagrammen skulle vara förvillande lika. Den enda skillnaden är att Samlingsförsäkring har avtalsdelar samt andra kardinaliteter (multipliciteter) för relationerna. Ändå är skillnaden avsevärd vad gäller komplexitet i hela strukturen, och därmed i hanteringen. Detta var svårt att förmedla på annat sätt än med instansdiagram. Ett ER-diagram varken förklarar eller framhäver den stora skillnaden.

Det som är speciellt med instansdiagram

Det finns många olika sammanhang där ett instansdiagram kompletterar ett ER-diagram. Det är mångsidigt användbart och har visat sig oumbärligt i många situationer. Det är några saker jag vill framhålla vad gäller instansdiagram:

• Ett instansdiagram ersätter sällan ett ER-diagram. Vi behöver nästan alltid ett ER-diagram i botten. Instansdiagrammet kompletterar ER-diagrammet.
• Vi bör se ett instansdiagram som en integrerad del av informationsmodellen, inte som en förklaring av informationsmodellen. Detta av två orsaker:

1. Vi bör vänja oss vid att en informationsmodell inte är liktydigt med ett ER-diagram, utan att vi bör använda oss av alla medel vi behöver, inklusive olika typer av diagram och texter.
2. Ofta behöver vi instansdiagram inte bara för att förklara vad vi redan vet, utan även för att verkligen analysera och förstå en eller flera samverkande strukturer. Då är det inte ”bara” en förklaring av en modell. Precis som alla andra delar av en modell är det ett verktyg för utforskning och lärande. Jag kommer i senare artiklar att visa några exempel på situationer där jag menar att det hade varit omöjligt att komma till en gemensam förståelse på ett annat sätt än med instansdiagram som verktyg för gemensamt utforskande av en domän.

• Instansdiagram blir ofta bättre av att ha olika symboler i form av stiliserade bilder för de olika verksamhetsobjekten.
• Ett instansdiagram har nytta av en förklarande text, som i exemplet ovan. Det är viktigt att texten finns i anslutning till själva diagrammet och inte någon annan stans. Synergin mellan text och bild ger ett större förklaringsvärde. Det är ett av skälen till att vanliga verktyg som MS Word och MS Visio är effektivare än de specialiserade arkitekturverktygen. Det är svårt att få till de symboler och den integration av text och bild du behöver med ett specialiserat verktyg.

Har du använt instansdiagram i dina informationsmodeller? Hur har det fungerat? Vad är din erfarenhet? Kommentera gärna.

/Peter Tallungs, IRM