Informationsarkitektens bokhylla – del 7: Böcker om grafisk gestaltning

Informationsmodellering är ett hantverk. För en hantverkare är verktygen viktiga. Edward Tuftes böcker är en rik källa till kunskap om hur man kan använda grafik för att analysera och presentera information och data av olika slag. Förutom att vara lärorika är dessa böcker konstnärliga och fantasieggande för alla som går i gång på grafik.

/Peter Tallungs, IRM 2023-06-15

Modeller är våra viktigaste verktyg

Modeller av olika slag är våra viktigaste verktyg. Med ”våra” menar jag alla vi som har någon arkitekt-roll i en verksamhet. Våra modeller är vanligen grafiska till sin grund, då de består av ett eller flera ritade diagram av något slag.

Vi är i hög grad beroende av hur väl vi kan gestalta det vi behöver analysera, förstå och förmedla. Därmed är grafisk gestaltning centralt för vårt arbete.

Ändå är det en kunskap som nästan helt och hållet ignoreras i böcker och utbildningar inom våra områden. När man någon gång ger råd om hur man ska rita är det nästan alltid fel råd, enligt mig. Det är illa underbyggda råd. Ofta är det mer klumpiga försök till fix av symptom än att gå på själva orsaken till bristen.

Kunskapen inom hela vårt yrkesområde om hur man presenterar information och data är alltså låg. Och värre än så: Ignoransen är skrämmande. Det är få som ens ser bristen som ett problem.

Det förvärras av de stela arkitekturverktygen och notationer som finns. De styr och begränsar alla grafiska element såsom linjer, former, typsnitt, gråskalor och färger samt hur vi kan disponera ytorna. Vi är då så inlåsta att vi inte kan gestalta det vi behöver gestalta. Vi saknar då även möjlighet att tillsammans kunna utveckla hur vi ritar.

Operatör eller arkitekt

Många är i praktiken endast operatörer av de verktyg som finns och inte arkitekter på riktigt. Då gömmer vi oss bakom ett visst verktyg eller en viss notation. Och abdikerar från vårt ansvar. Det är djupt skadligt för hela vårt område.

Jag menar att vi behöver utveckla hela vårt område. För att göra det behöver vi först utveckla hur vi gestaltar, för att först därefter välja (eller i praktiken snarare utveckla) de verktyg som stödjer det vi behöver.

Det är orsaken till att jag i ett antal artiklar gått i försvar för enkla verktyg. Med enkla verktyg blir vi fria att utveckla både arbetssätt och ritsätt. Då kan vi utvecklas som profession på riktigt.

För den intresserade, se följande artiklar:

• Försvar för enkla verktyg – del 1
• Försvar för enkla verktyg – del 2: Ritverktyg
• Försvar för enkla verktyg – del 3: Skrivverktyg
• Försvar för enkla verktyg – del 4: Modellbibliotek
• Försvar för enkla verktyg – del 5: Publicerings och samarbetsverktyg

Vi behöver lära oss från andra

Vi behöver inte börja helt och hållet från ett tomt ark. Kunskap finns inom andra yrkesområden. Vi kan lära oss från dessa. Från alla de som använder grafik i olika former för att analysera och kommunicera. Som byggnadsarkitekter, grafiker, statistiker, tekniska illustratörer med flera. De är alla äldre yrkesområden och har därmed byggt upp en erfarenhet som kan berika oss. Vi kan inte längre komma undan genom att se oss som nybörjare. Alla vi som jobbar med att analysera och utforma it och verksamhet har funnits ett tag nu, i runda tal ett halvsekel. Så det börjar bli för sent att skylla på att vi inte har haft tid att lära oss.

Jag har studerat hur man gör inom andra områden samt anpassat och tillämpat det jag lärt mig på mitt arbete. Jag tycker att jag fått resultat. Ofta ett fantastiskt resultat med enkla medel. Några av de artiklar jag skrivit handlar om detta.

För den intresserade, se följande artiklar:

• Vi kan göra bättre modeller – Om gestaltning med grafik och text
• Tio tips för bättre gestaltning av en informationsmodell
• Informationsmodellering – Om ämnesområden
• Informationsmodellering – Om struktur i flera nivåer
• Informationsmodellering – Om hur vi kan representera mängder, sammansättningar och specialiseringar i ER-diagram
• Maximera innehållet – men snåla med bläcket
• Vad vi kan lära oss av den bästa graf som någonsin ritats

Edward Tuftes böcker

Mycket av det jag lärt mig om grafisk gestaltning har kommit från böcker skrivna av Edward Tufte.  Han är en amerikansk statistiker, statsvetare, grafiker och konstnär som har blivit något av en guru inom informationsdesign, analytisk design och datavisualisering. Han har skrivit många böcker inom sina ämnen men de som oftast lyfts fram är följande fyra böcker. Man brukar se dem som en serie, fast de spretar åt olika håll i all sin flödande rikedom av exempel.

Bok 1: The Visual Display of Quantitative Information

Tuftes första bok om gestaltning, som kom 1983, har vunnit många utmärkelser. Amazon.com utnämnde den till en av 1900-talets 100 bästa faktaböcker. Den fokuserar på den typ av grafik som visar kvantiteter av olika slag. Som alla hans böcker är den full av exempel på intressanta grafer från olika tider.

Vi får möta grafer från historien som man kan betrakta som portalverk för hur man presenterar data i olika former, och hur man använder dessa grafer till att analysera och förstå det som data representerar.

Till exempel hur doktor John Snow lyckades identifiera källan till koleraepidemin i London 1854 genom att markera adressen för varje fall av kolera på en karta, tillsammans med brunnarna där invånarna hämtade sitt vatten. På det sättet kunde man upptäcka vilken brunn som var infekterad.

Eller den skotske ekonomen William Playfairs kurvdiagram över förändringen av Englands handelsbalans med Danmark och Norge genom åren. Det var första gången någon använde x-y-diagram för statistik. Det är svårt att tänka sig en viktigare innovation vad gäller datavisualisering.

Vidare får vi se den franske arméingenjören Charles Joseph Minards berömda diagram över truppförlusterna under Napoleons ryska fälttåg 1812-13.

Vi får också möta exempel på särskilt dålig grafik, missvisande eller otydlig, ofta från dagstidningar. Tuftes tanke om orsaken till den dåliga kvalitén är att grafikerna som gör dessa ofta se sig mera som konstnärliga skapare än som presentatörer av data. Vi behöver se konsten att presentera data som en egen disciplin med sina egna regler.

En stor del av boken ägnas åt de teorier Tufte utvecklat, inte minst regeln om data-ink-ratio. Den vill säga allt bläck ska finnas där av en anledning, att den representerar några data. Man ska sträva efter en minimalism, att säga så mycket som möjligt med så lite bläck som möjligt.

Bok 2: Envisioning Information

I denna bok från 1990 breddar Tufte perspektivet till hur man med grafik kan presentera annan slags information än den rent kvantitativa, såsom skyltar, kartor, instruktioner.

Ett genomgående tema är hur man får med fler dimensioner i ett och samma diagram. Enligt Tufte så är alla riktigt intressanta grafer multi-dimensionella. Vi får se många intressanta och originella grafer från historien.

Bok 3: Visual Explanations: Images and Quantities, Evidence and Narrative

I denna bok från 1997 breddar Tufte sitt ämne ytterligare och ägnar boken åt konsten att förklara och berätta med hjälp av grafik i största allmänhet.

Den centrala idén är att de diagram vi arbetar med är tankeverktyg. När min utformning av en graf avspeglar hur jag tänker blir arbetet med grafen ett verktyg för insikt.

Han ägnar en del av boken åt händelsen där rymdfärjan Challenger exploderade strax efter sin start 1986. Utredningen kom fram till att olyckans underliggande orsak var brister i hur information presenterades av teknikerna som planerade uppskjutningen. Flera provuppskjutningar hade gjorts, varav flera hade exploderat. Teknikerna hade sett ett samband mellan låga utetemperaturer och dessa händelser, men lyckades inte övertyga NASAs ledning om att invänta varmare väder. (Den direkta orsaken var att en av de o-ringar i gummi som var tätningen mellan segmenten i bränsletankarna hade stelnat i det extremt kalla väder som rådde i Florida vid tillfället. Bränsle hade sprutat ut och antänts.) Tufte går igenom hur teknikerna presenterad sina data från provuppskjutningarna och föreslår hur de skulle gjort i stället.

Senare i en essä ”The cognitive style of PowerPoint” vill han skylla olyckan på den kultur för hur man ska presentera information som Microsoft Powerpoint står för och som han anser är djupt skadlig.

Bok 4: Beautiful Evidence

I denna bok från 2006 går Tufte djupare i hur grafik kan användas effektivt för att analysera och leda saker i bevis. Särskilt intressant finner jag hans noggranna genomgång av Charles Minards graf över Napoleons ryska fälttåg. (Den grafen nämndes ovan i ”The Visual Display of Quantitative Information”). Tufte använder Minards graf för att identifiera och illustrera ett antal regler för grafisk gestaltning av data. (Se min artikel ”Vad vi kan lära oss av den bästa graf som någonsin ritats”.)

Varför ska jag läsa dessa böcker?

Tuftes böcker är inga regelrätta läroböcker för oss modellerare. De är mycket mer. De inspirerar och roar med alla sin rikedom av exempel, bland andra många av de vackraste, effektivaste, märkligaste och mest intressanta visuella grafer från historien och från alla hörn av mänsklig verksamhet.

Det vi kan lära oss och använda i våra modeller ligger insprängt där bland allt det rika innehållet. Men vilken lärdom sedan! Nästan allt jag lärt mig om grafisk gestaltning av modeller kommer från dessa fyra böcker. Förutom att vara lärorika är dessa böcker konstnärliga och fantasieggande för alla som går i gång på grafik.

Vad tänker du om det jag skriver?

Välkommen att maila mig på peter.tallungs@irm.se eller kommentera artikelns post på IRM:s linkedin.

Vill du prenumerera på denna artikelserie? Det innebär att du får ett nyhetsbrev, samtidigt som vi publicerar en ny artikel i ämnet informationsarkitektur, med länk till den senaste artikeln. Skriv ett mail till info@irm.se med namn och e-postadress. Skriv IA-artikelserie i ämnesraden.