Informationsmodellen som domänmodell
En informationsmodell beskriver inte bara data i en verksamhet utan även det som data representerar. Det vill säga allt det som verksamheten behöver hålla koll på, med andra ord verksamhetens domän.
/Peter Tallungs, IRM, 2021-02-18
Varje gång jag säger att informationsmodellen beskriver information så skorrar det lite falskt i mig. För jag tycker inte att det är helt rätt beskrivet, eller i varje fall inte speciellt klargörande.
Ja faktiskt till och med missledande, på sätt och vis. För då utelämnar vi det viktigaste. Låt mig förklara.
Det är sant att en informationsmodell beskriver strukturen hos informationen i något sammanhang. (Eller ofta snarare hur den bör vara.) Det kan vara data i en databas, i en fil, i en applikation eller en tjänst. Men det kan också vara den konceptuella strukturen av den information som delas av en verksamhet eller en verksamhetsfunktion.
Så långt är allt väl. Lätt att förstå och prata om. Men sedan kommer det som komplicerar, men som också gör det hela mer intressant. Mycket mer intressant i min mening.
Data i sig representerar i sin tur något som finns där ute i verkligheten. Varje entitet i en informationsmodell representerar en klass av företeelser som verksamheten behöver hålla reda på förekomster av. Det kan vara kunder, produkter, produkttyper, ordrar med mera.
Den dubbla rollen
Alltså, informationsmodellen avbildar både strukturen hos data i sig och utgör samtidigt en modell av domänen det vill säga de företeelser som verksamheten behöver hantera.
Informationsmodellen är följaktligen lika mycket en domänmodell som en modell över informationen som behövs för att hantera domänen.
En domänmodell beskriver verksamhetens ”värld”, de företeelser som behöver hanteras av verksamheten, beskrivna och benämnda på ett sätt som passar verksamhetens sammanhang och syfte. Den vill uttrycka den gemensamma förståelsen av det som hanteras och utgöra det gemensamma språket. Det är svårt att överdriva betydelsen för en organisation av att utveckla och vårda den förståelsen och det språket.
Det här är något som sällan kommer upp på bordet, men som jag menar är väsentligt för att förstå vad vi egentligen håller på med när vi modellerar.
Informationsmodellens största potential
Det är just där, som domänmodell, informationsmodellens största potential ligger menar jag, och samtidigt den hittills mest underutvecklade. Vi har, om vi blir skickliga i vårt värv, en förmåga att beskriva, hantera och utveckla hela verksamhetslogiken på ett sätt som annars inte är möjligt.
Jag har sett hur informationsmodellen enkelt och naturligt kan fylla en central och viktig roll i en verksamhet. En informationsmodell kan bli en gemensam karta över det som verksamheten hanterar, en domänmodell. Den kan bli bäraren av de gemensamma begrepp och det gemensamma språk som vi behöver. Jag har till och med sett att den kan bli bäraren av hela den grundläggande verksamhetslogiken. Och inte bara det, den kan även bli plattformen för utforskandet och utvecklandet av verksamhetslogiken och språket. Och det med överraskande enkla medel.
Informationsmodellering kan därmed fylla en mycket mer central roll i analys och utveckling av en verksamhet och dess informationssystem än den gör idag. Inte bara vad gäller analys och utveckling. Vi har ju i alla sammanhang behov av att arbeta för en gemensam förståelse, krispiga begrepp och ett gemensamt språk.
Fast i så fall behöver vi tänka om och tänka nytt. Vi behöver öppna upp beskrivningstekniken till en helt annan kraftfullhet. En huvudtanke med denna artikelserie är att föreslå hur vi kan få till detta.
Vad säger ”information” egentligen?
Nu till något helt annat. Ett annat sätt som namnet ”informationsmodell” skorrar lite falskt för mig har med förledet ”information” att göra. Ett måhända mindre problem, men ändå irriterande.
Om jag säger till min granne att jag jobbar med informationen på ett företag så skulle hon anta att jag är informatör eller skribent av något slag. Och kanske skulle jag sedan försöka förtydliga genom att fortsätta med att jag arbetar med en modell över informationen. Då skulle hon nog, om hon inte ryckte på axlarna och gav upp, göra sig en bild av att jag på något sätt ser över hur företaget ska informera externa eller interna intressenter. Eller kanske ser hon framför sig hur jag tar fram en modell för omvärldsbevakning. Så låt oss vara överens om att ”information” inte är en tillräckligt specifik benämning på det vi modellerar.
I själva verket beskriver en informationsmodell inte strukturen på information i största allmänhet utan endast strukturen och meningen hos den information som behöver listas i en verksamhet. Det vill säga den data som beskriver klasser av företeelser som har förekomster av något slag. Förekomster av saker som verksamheten behöver hantera och därmed behöver lista på något sätt. Till exempel kunder, ordrar, produkter, anställda, postnummer och tusen andra saker.
Och egentligen aldrig det som man i första hand tänker på som företagets information som företagets historia, affärsplan, årsredovisning, ägarförhållande, affärsidé, verksamhetsbeskrivning, kundvärde, marknad, kreditvärdighet med mera.
Kanske det skulle vara tydligare att prata om ”datamodell” som amerikanarna gör?
Så vad blir mitt förslag på namn på de modeller vi gör? Tja, traditionen gör väl att vi får fortsätta att säga ”informationsmodell”, fast det inte är speciellt förklarande och måhända tar emot lite grand. Och vi kan väl tillstå att ”datamodell” är en synonym. Och vara medvetna om att vi i själva verket modellerar en domän i sig utöver informationen och språket om domänen. Även om vi kanske ännu inte är mogna för att kalla det för domänmodell?
Vad tycker du? Kan du se informationsmodellens roll som domänmodell?
/Peter Tallungs, IRM
