Om begreppsanalys

Man kan inte göra en informationsmodell utan att analysera och definiera de begrepp som modellen rymmer. Som modellerare gör man egentligen alltid en begreppsanalys, medvetet eller omedvetet, genomarbetad eller slarvig, bra eller dålig. Begreppsanalys är på så sätt alltid en integrerad del av informationsmodellering. Låt oss göra det bra! Denna och följande artiklar ger den grund du behöver.

Vad är begreppsanalys?

Begreppsanalys behöver inte alls ha något att göra med informationsmodellering. Vi kan göra det när helst vi djupare behöver förstå och definiera de begrepp som förekommer inom ett område. Vi gör det genom att reda ut hur begreppet ifråga förhåller sig till närliggande begrepp.

Man kan som sagt tänka sig att man analyserar begrepp utan att det har något med en informationsmodell att göra. Men när vi informationsmodellerar är det omvänt, då måste vi alltid analysera och hantera begrepp. Man kan inte tänka sig informationsmodellering utan att det har en kärna av begreppsanalys i sig. Att arbeta med begrepp och språk är centralt för oss som tar fram informationsmodeller. Men det är sällan man behandlar det som ett ämne i kurser och böcker om informationsmodellering. Det är synd. Denna och följande artiklar vill fylla den luckan.

Informationsmodelleringens två perspektiv

Ett sätt att se på informationsmodellering är att vi analyserar och beskriver de företeelser som en verksamhet hanterar och vilken information som behövs för detta. För att göra det behöver vi tillämpa två olika perspektiv:

1. Begreppsanalys: Vilka är företeelserna och vilka begrepp används för företeelserna och deras egenskaper, relationer och tillstånd? Vad betyder de ord vi använder?
2. Behöver vi andra begrepp eller benämningar?
   Informationsanalys: Vilken information har vi, eller behöver vi ha, för att hantera företeelserna? Hur ska vi strukturera informationen på bästa sätt?

Ofta, i teoretiska beskrivningar av verksamhetsmodellering, försöker man hålla isär dessa två perspektiv. Man har då tänkt sig att man först gör en begreppsanalys och sedan, först då denna är klar, en informationsanalys som bygger på begreppsanalysen.

Men det är ett alltför teoretiskt synsätt för att vara gångbart i praktiken menar jag. Det handlar visserligen om olika perspektiv men i vår vardag som informationsmodellerare är dessa så ömsesidigt beroende av varandra att vi behöver jobba med båda perspektiven samtidigt. Vi behöver ständigt och sömlöst växla fram och tillbaka mellan dessa två perspektiv.

Men det hindrar inte att vi här och nu behandlar begreppsanalys som ett ämne i sin egen rätt. Detta för att vi riktigt ska förstå vad det handlar om.

Meningstriangeln

Centralt för begreppsanalys är att på djupet förstå skillnaden mellan termer och begrepp. Den bild som man då brukar visa kallas för meningstriangeln, eller ibland semiotiska triangeln.

Semiotik eller semiologi är studiet av tecken. Med tecken menar man i detta sammanhang inte bara det vi till vardags tänker på när vi säger tecken eller symboler utan också termer. Termer är de ord vi använder och är också att se som ett slags tecken eller symboler.

Tecken är allt det vi använder för att på ett eller annat sätt symbolisera, beteckna eller stå för ett begrepp.

Observera att när man inom semiotiken säger ”begrepp” menar man inte själva ordet (termen) utan det som ordet står för i vårt medvetande.

Triangeln kan också kallas Aristoteles triangel eller Ogden & Richards triangel.

Meningstriangelns tre hörn visar vad vi rör oss med när vi tänker på och benämner företeelser.

Dels har vi företeelserna i verkligheten. Det kan vara djuret katt. Sedan har jag på något sätt lärt mig att det finns något sådant och vad som utmärker det. Jag har bildat mig begreppet katt. Ett begrepp är alltså i detta sammanhang min föreställning, min idé om företeelsen i verkligheten, alldeles oavsett vad jag kallar den för.

Sedan har jag själva namnet eller termen som jag använder för att referera till företeelsen och kommunicera med (som man inom semiotiken ofta kallar tecken eller symbol):  ”katt”.

Dessa tre saker kan röra sig tämligen fritt i förhållande till varandra. Företeelsen i verkligheten finns där vare sig vi kan tänka på den eller har namn för den. Vi kan ha olika föreställningar om företeelsen. Man kan tänka sig att vi blandar ihop olika företeelser och därmed inte skiljer på dem i huvudet.

Framförallt är det viktigt att skilja på termer och begrepp. Vi kan ha olika termer för samma begrepp. Det kallar vi för synonymer. Till exempel ”katt”, ”cat”, ”kattracka”, ”kissekatt”.

Vi kan också ha olika begrepp för samma term. Det vill säga att en term har flera betydelser. Det kallar vi för homonymer. ”Katt” är enligt ordboken inte bara ett djur utan också en piska som använts som straffredskap till sjöss samt en talja varmed skeppsankare säkrades förr.

Den gemensamma förståelsen

Meningstriangeln säger dock bara vad som rör sig i mitt eget huvud, och relationen mellan min förståelse och det jag uppfattar och benämner. Vanligen är vi flera personer som behöver ha en tillräcklig gemensam förståelse (gemensamma begrepp) och ett gemensamt språk (gemensamma termer).

Men jag kan aldrig, i mitt huvud, komma åt förståelsen (begreppen) i ditt huvud, och du kan inte heller helt uppfatta förståelsen i mitt huvud. Det vi kan jobba med för att vara säkra på att vi har en tillräckligt bra gemensam förståelse är definitioner, det vill säga beskrivningar som bestämmer eller avgränsar betydelser, samt att vi hittar användbara termer som är så tydliga som möjligt för att förmedla denna gemensamma förståelse.

Skilj mellan begrepp och term!

Termer är de ord vi använder för att namnge företeelser. ”Katt” är alltså inte ett begrepp utan en term. Själva begreppet, vad en katt är kommer vi åt på ett annat sätt, genom en definition. Definitionen är kanske ”litet smygjagande rovdjur i familjen kattdjur”.

Vid modellering händer det alltid att deltagarna har olika uppfattning om termers betydelse, och vilka termer som är bäst att använda. Ett bra sätt att underlätta den dialogen är att skilja på diskussionen om begrepp och diskussionen om term, det vill säga att vi först säkerställer att vi diskuterar samma företeelse. Det gör vi enklast genom att först diskutera och komma överens om en definition. Om vi först kommer överens om att företeelsen vi diskuterar är ”person eller organisation som vi erbjuder våra tjänster”, så kan vi först därefter diskutera om den term vi ska använda är ”kund”, ”gäst”, ”besökare”, ”användare” eller ”brukare”. Det brukar bli lättare om vi gör på det sättet. Annars riskerar vi att tala förbi varandra.

Definitioner är viktiga. Det är vanligt att det med tiden visar sig att man menar olika saker med en term. Det är kanske den vanligaste orsaken till risker, fel, förseningar, skenande kostnader och strul i största allmänhet i projekt som omfattar integrationer av olika slag.

Kommande artiklar

Följande artiklar i denna serie kommer att handla om detta; Vad begreppsmodellering är, hur vi kan vårda och utveckla vår verksamhets begrepp och språk, hur vi hanterar begrepp och termer i våra informationsmodeller, samt hur vi kan skriva bra definitioner och ge bra namn på saker och ting.