Modellmönster: Observationer
Föregående artikel, ”Modellmönster: Mätningar”, handlade om att registrera mätningar av olika slag. ”Mätningar” är ett namn vi använder för kvantitativa observationer, det vill säga observationer vars resultat kan uttryckas som ett mätvärde. Denna artikel breddar temat till att omfatta alla typer av observationer. Ty kvalitativa observationer blir viktigare i samma takt som kvantitativa.
/Peter Tallungs, IRM, 2021-10-21
Exemplen nedan är från sjukvården där man ju gör en stor mängd observationer. Men samma mönster är tillämpliga på alla sammanhang där man registrerar observationer av olika slag.
Mönster 1: Observationer
Precis som det finns många kvantitativa utsagor vi kan göra om en patient finns det också kvalitativa utsagor. Som blodgrupp, kön och om patienten har diabetes eller inte. Vi kan se dessa som Kategoriobservationer eftersom resultatet av observationen, det Observerade värdet, alltid representerar en kategori av något slag, till exempel alla med blodgrupp A, alla kvinnor eller alla som inte har diabetes.
Vi kan utöka mönstret från föregående artikeln, ”Modellmönster: Mätningar”, till att omfatta även sådana observationer.
Kön blir ett Kategorifenomen samt Man, Kvinna, och eventuellt andra kön, blir Observerbara värden. Blodgrupp blir ett annat kategorifenomen med de observerbara värdena A, B, AB och 0. Diabetes blir en tredje typ av kategorifenomen med de observerbara värdena Positiv och Negativ.
Om diagrammets layout
Innan vi går till nästa mönster vill jag ta upp detta med layouten i diagrammet ovan. Till höger har vi regler för observationer, det vill säga vilka fenomen som kan observeras, hur de är indelade i två typer samt vilka värden och måttenheter som gäller för varje fenomen. Till vänster har vi de observationer som gjorts. När något ändras till höger, till exempel att man inför underblodgrupperna A1 och A2 i vad som går att registrera, innebär det att verksamheten konfigureras. När något ändras till vänster, det vill säga att en observation görs, opereras verksamheten.
Jag har i flera av de tidigare artiklarna om modellmönster, till exempel den föregående artikeln ”Modellmönster: Mätningar”, skrivit om hur värdefullt det är att dela in ett modelldiagram (eller mer vanligt, en del av ett diagram, ett särskilt ämnesområde) på detta sätt. Det här är ett annat bra exempel.
Men vi har en dimension till hos modellen ovan som avspeglas i diagrammet. Entiteterna bildar två horisontella rader i diagrammet, en för observationer av kategorifenomen och en för kvantitativa fenomen. Vi ser således två dimensioner i den här delen av verksamheten och avspeglar det i diagrammet.
Jag tycker att det är intressant hur vi kan strukturerar våra diagram för att avspegla de mönster vi vill se i verksamheten. Vi kan hitta mönster i den mentala strukturen hos de företeelser som verksamheten hanterar som vi på så sätt kan representera och kommunicera. Det är egentligen det enda sätt vi kan få grepp om och hantera det komplicerade maskineri en verksamhet faktiskt är. Jag har inte sett den aspekten av vårt arbete som informationsmodellerare beskrivet eller diskuterat någonstans. Det har varit och är fortfarande, märkligt nog, ignorerat i hela branschen trots att det är en så central aspekt av vårt yrkeskunnande. Hitta och förmedla användbara mönster är väl allt vi gör ungefär. Desto mer angeläget att vi inom vår yrkesgrupp tar upp och diskuterar och tillsammans utvecklar hur vi kan rita och strukturera våra diagram. Jag tror att det har en stor betydelse för hur bra våra modeller blir och är därmed en viktig faktor för hur vi lyckas som individer, team och profession.
Jag kommer att komma in lite djupare på detta ämne i kommande artiklar vilka mer direkt kommer att handla om hur vi kan gestalta våra modeller.
Mönster 2: Indikationer
Vissa fenomen indikerar andra fenomen. Exempel: Viktminskning indikerar Diabetes. Vi kan utöka regelplanet i modellen med sådan kunskap.
Mönster 3: Observationsmetod
När man registrerar en observation kan det vara mer än resultatet som är viktigt. Man vill gärna veta vilken observationsmetod som användes, då det kan förklara ett märkligt resultat eller användas för att bedöma noggrannheten i observationen. Vi lägger därför till observationsmetod i diagrammet.
Mönster 4: Tid för observationen och Tid för registreringen
En observation har en tid för när den gjordes och en tid för när den registrerades. Tiden för observationen kan vara en Tidpunkt eller en Tidsperiod. Tiden för registreringen kan dock bara vara en tidpunkt.
Det gäller de flesta händelser, att de har separata tider för när de inträffade och när de registrerades.
Jag kommer att komma in på detta med temporala mönster i en kommande artikel.
Mönster 5: Ogiltig observation
Vi kan inte komma ifrån att vissa observationer förklaras ogiltiga genom att en eller flera nya observationer motsäger den första.
Vi kanske har regler som säger att registreringen av en observation aldrig får raderas. Då får vi i stället klassa om observationen som ogiltig och länka den till den eller de nya observationer som motiverar detta.
Var kommer dessa mönster från?
Även denna artikel, precis som den föregående om mätningar, har jag inspirerats från vad jag hittat i Martin Fowlers bok ”Analysis Patterns” från 1997. Boken är, som jag tidigare nämnt, en dold skatt, lite av en apokryfisk skrift, vad gäller modellmönster. Som härmed återupptäcks hoppas jag.
/Peter Tallungs, IRM
