Vi kan göra bättre modeller – Om gestaltning med grafik och text

Jag påstår att vi arkitekter kan bli bättre på hur vi utformar våra modeller. Mycket bättre! Detta är introduktionen till en serie artiklar där jag kommer att ge mina råd om hur vi med hjälp av bättre grafik och strukturerad text kan få våra modeller att bära mer kunskap och bli mer effektiva tanke- och kommunikationsverktyg.

Modeller är våra viktigaste verktyg

Modeller är arkitektens viktigaste verktyg. Vi arkitekter – vare sig vi är informations-, verksamhets- eller it-arkitekter – är i grunden modellerare. En nestor i branschen sa en gång: ”Jag modellerar vad som helst, var som helst, i vilket sammanhang som helst”. Jag brukar tänka på det.

Modeller är på samma gång ett tanke-, analys och kommunikationsverktyg. De blir mycket kraftfulla verktyg om vi förstår att utforma och använda dem rätt. En modell kan, rätt utformad, bli till en samarbetsplattform för lärandet i en organisation.

Modellering är ett hantverk

Det är ett hantverk att göra bra modeller. Det kräver kunskap, vana och handlag. Och för en hantverkare är verktygen allt, de är som en förlängning av kroppen, sinnena och hjärnan. En hantverkare behöver därmed hålla sina verktyg i gott skick, så att de är skarpa och precisa.

Låt oss göra det.

Gestaltning är viktigt

En modell står och faller med hur den är utformad, i grafik och text. Om den tydligt förmedlar det som modelleraren vill förmedla, om den är krispigt klar, då gör den sitt jobb. Oavsett om den är en sann och användbar representation av det som modelleras, egentligen. Ty om modellen är tydlig går innehållet alltid att kritisera och förbättra. Den är lika mycket en fråga som ett påstående: ”Kan vi se det så här?”. Och frågor är minst lika viktiga som påståenden.

Om modellen inte är tydlig går idéinnehållet egentligen inte ens att kritisera. Ty det som man inte kan förstå kan man inte heller kritisera. Därför är det oerhört viktigt hur vi ritar våra modeller. Hela vårt yrke och yrkesområde, både som individer och som yrkesgrupp, står och faller med detta. Fast inte bara hur vi ritar. Modeller bör ha text också, och vi bör integrera grafik och text så att det bildar en helhet. Därför vill jag hellre säga gestalta och inte rita trots att grafiken har en framträdande roll.

Hur står det egentligen till där ute?

Om man googlar på ”informationsmodell”, ”datamodell” eller liknande får man upp många olika exempel på diagram. Bilden som inleder denna artikel visar några slumpvisa träffar. Jag har inte valt ut vare sig bra eller dåliga exempel, utan bara det jag tycker kan vara representativt för hur det ser ut i våra verksamheter.

Jag tycker inte att man i något av dessa exempel, eller andra man kan hitta när man letar, har lyckats få modellerna att kommunicera på ett effektivt sätt. Vi kan göra mycket bättre, och det med enkla medel.

Hur ska man då göra?

Det finns inte mycket skrivet om hur man gestaltar modeller, och det lilla som är skrivet brukar vara upp åt väggarna enligt mig. Det är en stark åsikt och jag kommer att motivera den. Och inte bara motivera utan även visa på bättre sätt i de artiklar jag planerar att skriva framöver.

Det gäller inte bara informationsmodeller utan även andra modeller inom it- och verksamhetsarkitektur, så som förmågekartor, systemkartor, processmodeller med flera.

Låt oss bli bättre – Tillsammans!

Jag har i ett par decennier arbetat med att försöka utveckla hur man kan rita och skriva, för att göra bättre modeller. Jag har varit nyfiken på hur man gör inom andra yrkesområden där man gör modeller, ritningar, kartor och grafik i största allmänhet. Det jag lärt mig har jag sedan prövat att tillämpa på vårt område, i första hand informationsmodeller samt förmåge- och systemkartor. Och jag vill påstå att jag funnit sätt att rita och skriva, samt kombinera grafik och text, som jag menar har potential att lyfta hela vårt område. För om vi kan göra tydligare, skarpare och mer informativa modeller så kan vi bli mycket mer relevanta för våra organisationer.

Det betyder inte att jag vet och kan allt. Du kanske också har något att bidra med. Du har kanske andra insikter. Det är värdefullt om du då delar med dig. Så att vi tillsammans kan utveckla hela vårt område.

Exempel från ett helt annat område

Som en liten inledning vill jag visa ett mycket enkelt och vardagligt exempel från en helt annan bransch. Det är det elektriska kopplingsschemat till elsystemet på en bil, en Nash Ambassador från 1957. Det kanske inte är något märkvärdigt, det är så kopplingsscheman brukar ritas. Men ändå. Jag tycker att det finns så mycket klokskap och skicklighet i den grafiska gestaltningen som man kan begrunda och bara måste beundra.

Lägg till exempel märke till följande:

• Begränsningar: Tänk först på de begränsningar man hade: inget färgtryck samt begränsat utrymme.
• Geografin i schemat: Titta sedan på hur man ordnat geografin i schemat. Längst upp har vi framlyktorna, sedan motorutrymmet med tändspole, fördelardosa och batteri. instrumentpanelen hittar vi långt ner på ritningen med alla strömbrytare och instrument. Baklyktorna ser vi längst ner. Hela ritningen är alltså utlagd schematiskt efter var i bilen respektive komponent sitter. Komponenterna är ordnade i grupper som är tydligt avgränsade från varandra. Man kan naturligt och utan ansträngning orientera sig i ritningen i förhållande till bilen i verkligheten.
• Symboler: De olika komponenterna har symboler som är lätta att känna igen eftersom de avbildar komponenten ifråga symboliskt. Så länge man vet något om bil-el kan man mer eller mindre automatiskt känna igen komponenterna och behöver ingen symbolförklaring. Eller i varje fall, när man har stött på dem en gång är det lätt att erinra sig vad de står för nästa gång.
• Linjer: Alla ledningar ritas som linjer, men de som går mellan batteri, laddningsrelä och generator är kraftigare. De representerar kraftigare kabel som ska klara starkare ström. Kabeln till startmotorn är på liknande sätt lite mittemellan i grovlek. Grovleken på linjen symboliserar hur grov kabeln är.  Linjerna är dragna med räta vinklar och ”hopp” där de korsar varandra. Linjer som ska till samma ställen är dragna tillsammans som grupp.
• Ordning: Symboler, linjer och texter är placerade med raka marginaler. Hela diagrammet bildar en rektangel med raka marginaler.

Jag har försökt tänka hur man ska kunna förbättra kopplingsschemat ovan, men har inte hittat något sätt. Det är helt enkelt perfekt. Idag har vi förstås färgtryck, vilket skulle vara en fördel. Men i övrigt?

När jag ser vad man gjort inom detta och andra områden med grafik och gestaltning blir jag lycksalig, imponerad och ödmjuk. Det finns så mycket kunskap om hur man gestaltar ritningar och modeller inom olika yrkesområden. Det finns så mycket att lära sig av.

Varför har vi inte lärt oss?

Men varför är det så bristfälligt inom vårt område? Det vill säga allt som har med it- och verksamhet att göra. Varför har vi inte lärt oss?
Du som läser detta, tror du inte att vi inom vårt område skulle kunna bli lika bra på att gestalta med grafik och text som i andra branscher? Eller är det så att just vårt område är så omöjligt, att vi har en omöjlig uppgift? Vi kan i varje fall inte skylla på att vi är i en ung bransch. Verksamhets- och it-arkitekter har funnits i någon form i minst ett halvsekel. För mig är det en gåta. Hur har vi kunnat undgå att inte lära oss med tiden? Vad har hållit oss tillbaka? Jag vet inte, men jag tycker att vi nu har ett ansvar att bli bättre.

Hur blir vi bättre?

Vad kan vi då göra för att bli bättre? Jag vill i varje fall dra mitt strå till stacken. Jag kommer i en rad av artiklar framöver stegvis gå igenom det jag kommit fram till, med exempel och motiveringar. Några saker är kanske självklara för läsaren, några är kanske nya. Några är kanske kontroversiella i det att de motsäger sådant som annars brukar läras ut. Men jag tror verkligen att du, om du läser, begrundar och provar det som sägs kommer att utvecklas som modellerare och arkitekt.

Du behöver inte ens hålla med om allt, och det är ok. Men du kommer att bli tvungen att reflektera över hur du gör och varför.

Jag hoppas också att du vågar och vill kritisera mina råd. Det kan ju inte vara så att det bara är jag som har kunskap inom området. Eller att det jag säger är den slutgiltiga visdomen inom området. Min önskan är att fler vill bidra.

Det mesta jag kommer att skriva om framöver är mer eller mindre tillämpligt på alla slags modeller, och ibland till och med på alla slags grafiska representationer. Men en del konkreta råd gäller specifikt för informationsmodeller.

Mitt hopp är att det finns läsare som blir nyfikna på att utvecklas, som blir inspirerade till att experimentera och förbättra sina modeller i detta avseende. Det är det jag vill, så ett frö till en renässans inom området.

Vad jag kommer att beröra

Följande är en preliminär och grov plan över vilka ämnen jag kommer att ta upp i artikelserien.

• Disposition:
  Hur vi placerar elementen i förhållande till varandra på diagrammet så att vi förmedlar vilken relation företeelserna har till varandra.
• Struktur: 
  Hur vi ger diagramytan en struktur som förmedlar hur vi ser på relationen mellan företeelserna.
• Övergripande struktur: 
  Hur vi kan ge hela modellen en meningsfull övergripande struktur.
• Fokus: 
  Hur vi lyfter fram centrala element.
• Linjer: 
  Hur vi drar relationslinjer så de blir tydliga och inte stör.
• Namn: 
  Hur vi benämner företeelserna och placerar namn.
• Definitioner: 
  Hur vi skriver definitioner och använder definitioner i diagrammet.
• Verksamhetsregler:
  Hur verksamhetsregler har sin naturliga plats i informationsmodellen.
• Färg: 
  Hur vi använder färg.
• Gråskalor: 
  Hur vi använder gråskalor.
• Samverkan tex och grafik:
  Hur vi får grafik och text att samverka.
• Informationstäthet:
  Hur vi får våra modeller att förmedla allt vi behöver förmedla.
• Diagramtyper:
  Hur vi kan utöka vår verktygslåda med fler diagramtyper.
• Rika informationsmodeller:
  Hur vi kan få informationsmodeller att bära mycket mer kunskap och spela en mer central roll i en verksamhet.

Nästa artikel blir en rivstart.
Hoppas du vill hänga med!