Modellmönster: Temporala mönster
Hur kan vi hantera tidsuppgifter i våra informationsmodeller? Det är en av de vanligaste utmaningarna, och kan samtidigt vara det stökigaste man har att göra med, som modellerare. Välkommen in i världen av temporala mönster! Det handlar om hur vi kan organisera informationen så att man kan ställa frågor på ett enkelt sätt, utan att man för den sakens skull trasslar ihop sin modell fullständigt.
/Peter Tallungs, IRM, 2021-10-28
Ibland räcker det helt enkelt med att bara hålla reda på vad som gäller just nu, att registrera ett snapshot av verkligheten. Det är enkelt och okomplicerat. Saker blir dock lite mer intressanta när vi inte bara vill veta tillståndet av världen just nu, utan även tillståndet för sex månader sedan. Riktigt jobbigt kan det bli om vi behöver veta vad vi för två månader sedan trodde om tillståndet för sex månader sedan. Välkommen in i världen av temporala mönster! Det handlar om hur vi kan organisera informationen så att man kan ställa frågor på ett enkelt sätt, utan att man för den sakens skull trasslar ihop sin modell fullständigt.
Mönster 1: Audit log
Det absolut enklaste sättet att registrera förändringar i data är med en så kallad audit log som finns i alla databaser. En audit log registrerar alla förändringar i en tabell.
Fördelen med en sådan logg är att den finns där färdig att använda, i varje fall om du har en databas. En annan fördel är att den inte komplicerar de vanliga frågorna mot databasen, som handlar om läget just nu och inte hur det var historiskt. Nackdelen med en audit log är att när du verkligen behöver få fram historiska data kräver det en större ansträngning. Du behöver manuellt gräva i en loggfil.
Med andra ord är en audit log är användbar då man bara behöver komma åt historiska data ibland och att det då inte behöver gå snabbt och enkelt.Page Break
Mönster 2: Giltighet
Det vanligaste mönstret man brukar använda för att hantera tidsaspekten, utöver audit log, är att märka dataposter med Giltighet, vanligen som Från och med- och Till och med-datum. Eller datum och tid i de fall man behöver den upplösningen. Man märker posten med den tidsperiod den anses vara giltig för. När man sedan ska komma åt poster måste man alltid ange vilket datum (eller datum och tid) man är intresserad av för att komma åt rätt poster.
Fördelen är att det är en enkel mekanism, både att bygga och använda. Nackdelen är att klienten, människan eller programvaran som läser uppgiften behöver känna till, och parameterisera frågan med, vilken tidpunkt den är intresserad av. Detta behöver den göra i alla lägen även om den nästan alltid bara är intresserad av nuläget.
Idealet är att kunna gömma och glömma den temporala aspekten tills man behöver den. Det kan åstadkommas på två sätt. Man kan automatiskt och standardmässigt parameterisera varje åtkomstmetod med aktuellt datum för frågetillfället. Eller man kan ha en vy som automatiskt ger den post som gäller vid frågetillfället. De båda metoderna gör egentligen samma sak, de förutsätter att man vill ha det som gäller just nu om man inte explicit anger en annan tidpunkt.
Mönster 3: Version
Ofta vill man tänka på företeelser som att de förekommer i versioner över tid. Det kan exempelvis vara kontrakt som genomgår en serie ändringar över tid. Du vill ibland betrakta varje version av kontraktet som det verkliga kontraktet, vilket det ju faktiskt också rent formellt är.
I den mer praktiska vardagen vill du kanske se det som flera versioner av ett och samma kontrakt.
Mönstret ger på så sätt en och samma företeelse två olika roller, å ena sidan en kontinuerlig över tid, å andra sidan de enskilda versionerna som fångar tillståndet hos objektet för en viss period i tiden. Så snart någon egenskap hos objektet ändras så får man en ny version.
Det kontinuerliga objektet är det man refererar till då man tänker på objektet över tiden. Det har endast de egenskaper som inte kan förändras över tid, framförallt id-begrepp, men även andra essentiella egenskaper.
Mönstret bör användas när verksamheten ser på objektet som att det förekommer i versioner i någon form. Jag har jobbat i försäkringsvärlden i många år. Det vi kallar ”försäkring”, men rätteligen heter ”försäkringsavtal”, har just detta mönster med versioner. Varje version är rent juridiskt ett eget avtal, men för kunden är det ”min bilförsäkring”, det vill säga en och samma försäkring över tid. Och därmed är det även så för alla som arbetar mot kunden, vilket inbegriper i stort sett alla aspekter av verksamheten.
Problemet med två tidsdimensioner
Ofta har vi två olika tidpunkter för en händelse:
- Verklig tidpunkt, det vill säga när händelsen inträffade.
- Registreringtidpunkt, det vill säga när vi fick reda på att händelsen inträffade.
Därmed har vi två tidsdimensioner att ta hänsyn till, och därmed två olika historier för ett objekt eller en egenskap hos ett objekt. Låt mig visa med ett exempel.
Säg att min timlön har förändrats enligt tabellen.
Låt oss först titta på den verkliga historiken. Min timlön var 100 kronor fram till den 15 februari då den ökade till 200 kronor. Det är den verkliga historiken så som den är känd (registrerad) den 15 mars. Om vi i stället tittar på den verkliga historiken så som den var känd den 15 februari så var min lön 100 kronor i timmen och några 200 kronor var det aldrig tal om. Varje enskild dag i registreringshistoriken har således en egen verklig historik. Historiken ändras allt eftersom vi får reda på att det som var sant inte längre är sant. |
|
- Den registrerade historiken
Min lön för den 25 februari var registrerad som 100 kronor fram till den 15 mars då den blev registrerad som 200 kronor. Registreringshistoriken talar om hur vår kunskap om en viss dag förändras. Varje dag i den verkliga historiken har på så sätt en egen registrerad historik.
Det här var väl inte så krångligt, tänker du kanske. Men vänta bara…
| Tänk att vi den 4 april får en korrigering som säger att lönen den 15 februari i stället höjdes till 250 kronor.
Det är sånt här som får en analytiker att vilja dunka huvudet i väggen! Men låt oss se hur man kan förstå det hela. Om vi återigen tar fasta att vi har att göra med två olika tidsdimensioner så brukar det klarna för mig.
|
|
- Den registrerade historiken säger att timlönen för den 25 februari var 100 kronor och att den höjdes till 200 kronor den 15 mars.
Hur kan vi hantera detta? Låt oss titta på några modellmönster för att hantera situationer med två parallella tidsdimensioner.
Mönster 4: Både verkligt och registrerat datum i audit log
Ett sätt att göra det enkelt för sig är att helt enkelt logga alla ändringar i audit log och överlåta problemet till den som vill läsa ut och analysera tidsförloppet. Det är rätt lösning i det fall att det är sällan annat än aktuell lön är intressant.
Mönster 5: Verklig tid-modellen
Vi hanterar bara verklig tid i modellen. För de fall vi bara är intresserade av hur saker och ting har ändrats över tiden i verkligheten men inte bryr oss om när vi fick kunskap om händelserna. Det är rätt val i många fall, till exempel för en kunds adress.
Mönster 6: Registrerad tid-modellen
Vi hanterar bara registrerad tid i modellen. För de fall då själva registreringen är en händelse som styr annat och därmed är viktig att hålla reda på.
Exempel: Vi skapar fakturor automatiskt baserade på tillstånd hos objekt. Det är då viktigt att kunna spåra hur en faktura beräknats. Vi behöver därför hålla reda på vad vi trodde om ett tillstånd vid den tidpunkten då fakturan producerades.
Ett alternativ är att i stället lagra alla de argument som användes när fakturan beräknades, tillsammans med fakturan.
Mönster 7: Bi-temporala-modellen
Den fulla lösningen med båda tids-dimensionerna. Den behövs sällan.
Problemet med uppdatering av temporala poster är att det är stökigt att tillåta ändring av temporala poster, exempelvis en post som säger att en anställd har en lön från ett visst datum. En ändring kan omfatta varje möjlig kombination av startdatum, slutdatum och lön. Ett gränssnitt för detta kräver många regler som styr vad som går att göra och vad det får för effekter. Vi behöver därför förenkla. Låt oss titta på två mönster för detta.
Mönster 8: Tillåt endast tillägg av poster, ej borttag eller ändringar
Alla ändringar hanteras som tillägg eller som en kombination av tillägg.
Mönster 9: Tillåt endast uppdateringar som gäller från och med idag
De enda uppdateringar som tillåts är de som gäller från och med idag. Retroaktiva uppdateringar tillåts inte.
Som sagt, detta är ett jobbigt område. Det kan vi inte komma ifrån. Men jag hoppas att vi genom dessa mönster har fått lite bättre grepp om vilka alternativ som står till buds.
Även i denna artikel har jag inspirerats från vad jag hittat i Martin Fowlers bok ”Analysis Patterns” från 1997. Boken är, som jag nu flera gånger tjatat om, en dold skatt vad gäller modellmönster för oss informationsmodellerare.
Det här var sista artikeln om modellmönster, åtminstone för nu. Men kanske har du några modelleringsproblem som du skulle vilja belysa, eller något mönster som du brukar använda jag vi inte tagit upp. Låt höra i så fall.
Nästa artikel handlar om informationsarkitekten, vad rollen kan innehålla och inte innehålla. Vi bjöd in till en frukostträff den 15 oktober i år, där vi diskuterade ämnet. Vi röstade då på ett antal möjliga omfattningar för rollen. Jag kommer att presentera resultatet från röstningen och även försöka mig på en analys av detta.
Taggar: #Modellmönster, #TemporalaMönster
